Linn ville bara ha mat två gånger i går natt. Jag somnade alltså vid tio-tiden, vaknade halv ett och klockan fyra av att lilla damen var hungrig och sedan vaknade jag av mig själv kvart i sju till ljudet av regnet som smattrade mot balkongdörren. Vilken konstig känsla! Bredvid mig sov Simon, som hade vandrat över till oss när han blev törstig mitt i natten. På andra sidan låg Linn och snusade och bredvid Simon sov Markus. Det var så fridfullt och jag var nästan utsövd. Markus och Linn vaknade nästan samtidigt 10 minuter senare och Simon väckte vi strax efter sju. Väldigt fin start på dagen!
I onsdags fick Simon sitt första plåster. Vi har inte velat införa plåster som tröstningsmetod eftersom många av grannbarnen ser ut som vandrande reklamskyltar för Disney, när varje liten skråma måste plåstras om. Men igår var det alltså dags när han skar sig på insidan av tummen på ett blad. Blodet flödade och tårarna sprutade, mest av chocken över åsynen av sitt eget blod tror jag, och ett plåster behövdes. Eftersom det var grillfest med grannarna ville han absolut ut igen, men det blev en kort stund innan tårarna tog över igen och vi gick in. En smörgås framför teven med Shaun the Sheep bättrade på humöret och sedan enades vi om att det bästa är att sova bort det onda. Det blir till att sova ett par gånger tror jag.
Dessutom har jag nu klarat 4 veckor utan choklad! Inget småätande och en promenad med stavar eller barnvagn varje morgon har resulterat i knappt 4 kilo viktnedgång! Speciellt eftersom det har ösregnat de två sista morgnarna är jag extra stolt över mig själv. Vore trevligt med lika många kilon till innan jag börjar jobba, men däremellan kommer tre veckor i Svedala med mammas mat och obegränsad tillgång till Marabouchoklad. Finns det ett kyskhetsbälte till munnen? Som kan låsas upp vid måltid och låsas direkt efter igen? Då ska det nog gå bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar