Ryggont hör ju till graviditeten, det vet man ju. Eller, jag trodde att jag visste det när jag väntade Simon. Min barnmorska hade väl sett lite skeptisk ut till att jag hade sa ont, men min gynekolog verkade inte tycka att det var nagot konstigt. Det är ju ända en del som kroppen far sta ut med när magen växer ohejdat i nio manaders tid. Sa jag fann mig i att jag hade ont och tänkte att det gar ju över när han har tittat ut. Det gjorde det ju ocksa, efter ett tag kunde jag vända pa mig som jag ville i sängen, ga längre sträckor och sitta utan att det gjorde ont.
Hur som helst, sa lovade jag mig själv i somras att ta bättre hand om mig själv. Sa när foglossningen blev starkare sa gick jag till en sjukgymnast och bad henne göra nagot at min rygg och min foglossning. Ja, det gick väl sa där med foglossningen, eftersom det knappt är nagon här i Österrike som har foglossning. Till slut fick jag ett värdelöst bälte och det var det hela.
Däremot sa har jag inte ont i ryggen längre! Antagligen är det för att bebis är beräknad till den 24.12, för ur min synpunkt är det ett smärre mirakel. Hon botade mig nämligen med handpaläggning. Här kallas det för cranio sacral massage och innebär att hon lägger sina händer pa olika punkter pa min kropp, det blir varmt och min rygg blir bra.
Jag tror inte pa sant (energi, blabla, alternativmedicin, blabla), sa placeboeffekten torde vara minimal.
Anyway, det här hokus pokuset hjälper i alla fall, oavsett vad det beror pa, sa nu kan inga vilda hästar halla mig därifran och skulle jag ha nagra problem efter förlossningen sa är det dit jag kommer att masa mig först.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar